Inom bygg och anläggning uppstår regelbundet behov av att hantera en rad olika typer av massor. Dessa inkluderar jord, sand, grus, krossmaterial och ibland även förorenade massor eller återvunna rivningsmassor. Alltifrån lera och matjord till grova stenar och betongrester kan förekomma i schaktningsarbeten, och för att kunna återanvända eller deponera dem på korrekt sätt krävs ibland en metodisk separation av olika kornstorlekar och fraktioner. Det är här siktning blir aktuellr. Att ”sikta” betyder i grund och botten att separera eller sortera material efter storlek med hjälp av en maskin eller en anordning som låter mindre partiklar falla igenom ett nät eller galler, medan större partiklar stannar kvar. Men varför är just detta steg så viktigt inom bygg? Låt oss ta en bättre titt nedan!
Sikta massor – vad betyder det?
I grunden handlar siktning om att förbättra kvaliteten på massor genom att avlägsna oönskade partiklar eller fraktioner från ett blandat material. ”Vad betyder sikta?” kan i detta sammanhang besvaras med att man helt enkelt sorterar materialet i olika kornstorlekar för att bättre kunna återvinna, återanvända eller deponera efter gällande standarder och behov. Siktning är därför en process som:
– Möjliggör att det färdiga materialet håller en viss specifik kvalitet.
– Förbättrar hanterbarheten och effektiviserar logistiken på byggarbetsplatsen.
– Säkerställer att man följer miljömässiga och lagstadgade krav, till exempel vid bortforsling av förorenad jord.
I en byggkontext kan siktning också innebära att man plockar bort större föremål – som stenblock, rötter eller betongbitar – ur exempelvis massor som ska återanvändas för fyllning, anläggningsarbeten eller som underlag i markarbeten. På så sätt minskar man risken för sättningar, sprickbildningar eller föroreningar som kan påverka både arbetsmiljö och slutresultat.
När, och varför, behöver man sikta material?
Behovet av siktning uppstår vanligtvis när en entreprenör eller beställare ställer krav på att använda en specifik fraktion (exempelvis 0–16 mm grus, 0–8 mm sand eller 16–32 mm makadam) för ett visst ändamål. I vissa fall behöver man också avlägsna organiskt material eller föroreningar innan man kan använda massorna på nytt. Exempel:
Inför återfyllnad
När du vill använda befintlig jord eller schaktmassor för återfyllnad runt en grund eller ett ledningsschakt, behöver materialet ofta siktas för att undvika större stenar och klumpar som kan orsaka punktlaster eller sättningar.
För att minska transportkostnader
Genom att separera användbart material (till exempel sand och grus) från oönskade fraktioner, kan man återanvända det som är rent på plats och endast transportera bort det som verkligen måste deponeras.
Miljö- och hälsoskäl
Vid sanering av förorenad jord är siktning ibland ett komplement till andra behandlingsmetoder, för att urskilja föroreningsbärande klumpar eller föremål.
För att uppnå rätt storleksfördelning
Olika byggen kräver olika kornstorlekar, exempelvis vid asfalttillverkning eller vid framställning av betongballast. Siktning möjliggör att man får exakt den gradkurva man behöver.
Ur ett hållbarhetsperspektiv är siktning även centralt eftersom det understödjer cirkulär masshantering. Genom att sortera massorna noggrant kan man återanvända större mängder på plats, vilket både sparar pengar och minskar utsläpp från transporter.
Hur går siktningen till?
Siktning kan utföras på flera olika sätt beroende på vilken teknik som används, men i grunden finns samma princip: materialet matas över ett siktgaller eller en siktduk med valfri maskstorlek, och siktmaskinen eller siktskopan skakar, vibrerar eller roterar så att mindre partiklar passerar igenom, medan större partiklar hålls kvar.
Processen sker oftast i ett eller flera steg:
Matning av råmaterial
Ofta används en grävmaskin eller hjullastare för att föra materialet till sikten.
Första separationen
Det mesta av de stora stenarna och klumparna skiljs från finare fraktioner.
Ytterligare siktningssteg (vid behov)
Om man behöver flera olika storlekar, kan materialet passera genom två eller fler siktdukar med olika maskstorlek i en siktmaskin med flera däck (”deck”).
Slutlig hantering
De åtskilda fraktionerna placeras i olika högar eller transporteras direkt till nästa process, exempelvis krossning eller lagring.
Under arbetets gång måste man hela tiden övervaka siktens kapacitet och justera matningshastigheten. För snabb matning leder ofta till sämre separationsgrad och kan överbelasta maskinen, medan för långsam matning blir ineffektivt tidsmässigt.
Maskiner som används
Traditionellt används stora siktverk, ofta kallade sorteringsverk eller siktstationer, som kan hantera stora volymer på kort tid. Dessa maskiner står vanligtvis på en egen uppställningsplats och kan förflyttas med lastbil eller trailer. Siktverken har kraftfulla vibrationsmekanismer och flera däck för att uppnå olika storleksfraktioner.
På senare år har dock en annan typ av utrustning blivit allt vanligare, nämligen siktskopan. En siktskopa är en speciellt utformad skopa som monteras på en grävmaskin eller hjullastare och kan siktas direkt i samband med schaktningen. Siktskopans inbyggda vibrations- eller roterande mekanism sorterar materialet i realtid och möjliggör att man snabbt separerar olika fraktioner utan att behöva flytta materialet till en större siktstation.
Det bästa med en siktskopa
Användningen av en siktskopa i stället för en fast eller mobil siktstation har väldigt många fördelar, vi försöker sammanfatta dessa så gott vi kan här nedan:
Minskat transportbehov
Eftersom du kan sikta direkt i schaktet eller intill arbetsområdet, behöver du inte flytta material lika långt.
Flexibilitet
Du kan enkelt växla mellan olika fraktioner genom att justera siktskrapor eller byta siktsegment.
Kostnadseffektivt
Färre maskiner och färre arbetstimmar kan leda till lägre totalkostnad, särskilt i mindre eller medelstora projekt.
Snabbare arbetsflöde
Mindre väntetider då siktningen sker direkt i samband med grävning och lastning.
Precisionssiktning
Moderna siktskopor kan uppnå förhållandevis hög noggrannhet, vilket är viktigt för att klara kvalitetskrav på slutprodukten.
Den kanske tydligaste fördelen är alltså att man integrerar siktningen i den befintliga maskinparken och slipper upprätta separata siktverk. Samtidigt bör man beakta att större projekt, med betydande volymer, kan kräva traditionella siktverk för att nå önskad kapacitet, eller åtminstone mobila lösningar.
Trött på stora och otympliga sorteringsverk som behöver specialtransport för att fraktas mellan byggena? Samtidigt rädd att sorteringsskoporna inte håller kvalitén och klarar jobbet? Full förståeligt! Därför är det ALLU.net du ska vända dig till för de bästa och mest rebusta siktskopor i branschen! Sortimentet innefattar dessutom krosskopor och annan utrustning för masshantering och markarbeten.
Masshantering omges av flertalet lagar och regler
I Sverige regleras hanteringen av schaktmassor och avfall av flera lagar och förordningar, i huvudsak styrt av Miljöbalken (1998:808) och den mer specifika Avfallsförordningen (2020:614). För masshantering kan även lokala föreskrifter från kommunen spela en stor roll, särskilt när det gäller förorenade massor eller avfall som klassas enligt gällande miljörisker. Vidare är Naturvårdsverkets riktlinjer och föreskrifter av stor betydelse för hur entreprenörer ska agera med avseende på återanvändning av massor, transport och deponi.
Grundläggande principer som entreprenörer och byggherrar bör vara medvetna om är:
Ansvarsfördelning
Det är ofta byggherren eller beställaren som bär ansvaret för att massor hanteras enligt miljölagstiftningen, men utförande entreprenörer måste även följa anvisningar och dokumentationskrav.
Klassning av massor
Innan man påbörjar omfattande schaktningsarbeten är det vanligt att göra en provtagning av marken för att avgöra om massorna är rena, inertiska (inerta), förorenade eller farliga.
Dokumentation
Varje transport av massor ska enligt lag dokumenteras, och man måste veta vart massorna tar vägen och om mottagningsanläggningen har tillstånd att ta emot just den typen av avfall.
Förorenade massor
Upptäcker man föroreningar i samband med schaktning krävs ofta särskilda åtgärder, som tillstånd eller anmälan till myndighet, beroende på mängd och klassificering.
Rent praktiskt innebär detta att alla aktörer måste ha en god kommunikation och planering innan projektet drar igång. Detta inkluderar både miljötekniska undersökningar och en tydlig plan för hur, var och när siktning ska ske. Efter siktningen måste dessutom både de rena och de förorenade fraktionerna hanteras enligt gällande regelverk.
Summering– vad betyder det att sikta material?
Siktning av material och schaktmassor är en central del av modernt bygg- och anläggningsarbete, där målet är att säkerställa rätt fraktioner för rätt ändamål, minska kostnader och miljöpåverkan samt uppfylla lagkrav. Genom att separera olika kornstorlekar kan man återvinna ett större antal fraktioner direkt på arbetsplatsen och undvika onödiga transporter till och från deponier.
Att ”sikta” betyder i detta sammanhang att man sorterar ut olika storlekar, antingen med hjälp av traditionella siktverk eller med siktskopor direkt på grävmaskiner. Båda metoderna har sina fördelar, men siktskopor erbjuder extra flexibilitet och möjlighet till effektiv siktning i realtid. Detta är särskilt värdefullt när projektet kräver täta justeringar av materialflöden eller när entreprenören vill minska maskinparken på plats.
Slutligen är det viktigt att poängtera att all masshantering styrs av miljölagstiftning och kommunala föreskrifter, vilket ställer krav på korrekt dokumentation, provtagning och klassning av material. Den som ansvarar för en byggarbetsplats måste därför noggrant förbereda sig genom att planera undersökningar, tillståndsansökningar och arbetsmoment för att uppfylla både kvalitetskrav och miljömässiga skyldigheter. Genom korrekt siktning kan man i många fall nå en mer hållbar och ekonomiskt försvarbar lösning, vilket i förlängningen gynnar såväl projektets slutresultat som miljön.
Missa inte våra andra artiklar inom bygg, anläggning och fastighet – klicka här!
