Ett torrt inomhusklimat kan orsaka en rad besvär som många ofta inte direkt kopplar till luftfuktigheten i rummet. De vanligaste symptomen är torra slemhinnor i näsa och hals, vilket kan leda till irritation, hosta och en ökad känslighet för luftvägsinfektioner. Även torra ögon, sprucken hud och statisk elektricitet är vanliga besvär som kan spåras till för låg relativ luftfuktighet i inomhusmiljön. Förutom att påverka vår personliga komfort kan också möbler, trägolv och inredning ta skada, och på sikt kan mycket låga fuktnivåer påverka både människors hälsa och byggnadens material. Vi djupdyker i detta ämne här nedan och tar reda på vad man kan göra åt den torra luften, missa inte denna informativa och intressanta artikel!
Vad klassas som torrt inomhusklimat?
När man pratar om ett torrt inomhusklimat hänvisar man oftast till den relativa luftfuktigheten (RH). Denna anges i procent och är ett mått på hur mycket vattenånga luften innehåller i förhållande till den maximala mängd vattenånga som luften kan bära vid en viss temperatur. Enligt flera källor, som exempelvis Folkhälsomyndigheten och Arbetsmiljöverket, brukar en relativ luftfuktighet under 30 %–35 % betraktas som allt för låg, och man eftersträvar vanligtvis ett intervall mellan 40 % och 60 % för att uppnå en god inomhuskomfort. Det finns ingen absolut ”magisk” gräns, men när RH närmar sig 20 %–30 % eller lägre tenderar problemen med torr luft att öka markant.
Att endast titta på procenten är dock förenklat. Temperaturen i rummet påverkar nämligen hur torr luften upplevs. Ju varmare luften är, desto mer vattenånga kan den bära, vilket gör att RH kan sjunka snabbt om uppvärmningen är hög och det samtidigt finns begränsad tillförsel av fukt. Därför kan det vara bra att, förutom fuktighetsmätning, också vara uppmärksam på temperaturen inomhus.
Hur luftfuktigheten mäts
Luftfuktigheten mäts vanligtvis med en så kallad hygrometer, vilken kan vara antingen digital eller analog. Det finns även mer avancerade instrument som kan kopplas till smarta hem-lösningar, vilket ger möjlighet till kontinuerlig övervakning av inomhusklimatet. När man använder en hygrometer är det viktigt att placera den på lämplig höjd och inte för nära värmekällor eller fuktproducerande enheter (exempelvis i direkt anslutning till en luftfuktare eller ovanför en radiator eller element). För att få en bra indikation på rummets övergripande luftfuktighet bör man dessutom mäta i flera rum, särskilt om byggnaden är stor eller om vissa utrymmen har speciella förutsättningar (till exempel källare eller vind).
Vanliga orsaker till torr luft
Ett torrt inomhusklimat är oftast ett resultat av förhållandet mellan ventilation, uppvärmning och fuktproduktionen från personer, växter, hushållsapparater och eventuella naturliga fuktkällor (som krypgrunder eller otätheter i äldre byggnader). Under vintern är risken för låg luftfuktighet särskilt påtaglig. Anledningen är att kall utomhusluft kan innehålla mindre vattenånga än varm luft. När denna kalla, torra utomhusluft tas in och värms upp inomhus, sjunker den relativa fuktigheten i rummet. Detta är något som är särskilt märkbart i norra delar av Sverige, exempelvis i Luleå, där utomhustemperaturen under vintern ofta är mycket låg. I södra delar av landet, som Skåne och Halland, är vintrarna mildare, vilket generellt gör luften något fuktigare, men även där kan inomhusklimatet bli torrt om byggnadens värmesystem är effektivt och ventilationen är hög.
Förutom klimat och årstid finns det andra faktorer som kan sänka luftfuktigheten inomhus:
Dålig eller obalanserad ventilation
Om ventilationen är överdimensionerad eller felinställd kan inomhusluften bytas ut alltför snabbt, vilket ofta leder till lägre fuktighet.
Användning av torktumlare och torkskåp
Dessa apparater leder fuktig luft antingen rakt ut ur huset eller till en kondensor, och kan därför minska den totala luftfuktigheten inomhus.
Vissa uppvärmningssystem
Direktverkande elradiatorer eller kraftigt dimensionerade värmesystem i kombination med låg fukttillförsel kan ge mycket torr luft.
Moderna, täta byggnader
Även om nyare hus ofta har mer kontrollerad ventilation, kan frånvaron av naturlig infiltration (som äldre, ej ordentligt tätade hus har) göra att luftutbytet blir styvt reglerat. I vissa fall är detta positivt för energibesparing, men det kan också leda till lägre fuktinnehåll om man inte tillför fukt på annat sätt.
Behöver du gå igenom fastighetens ventilation och värmesystem för att säkra upp ett tryggare och mer behagligt klimat till dem som vistas där? Då är det Creacon du ska kontakta som VVS-konsult!
Skillnader mellan årstid och geografi
De flesta upplever en märkbart torrare luft under vintern, vilket vi nämnt lite om ovan, och detta gäller oavsett om man bor i södra eller norra delarna av landet. Skillnaden är dock generellt störst i norr, där temperaturen kan sjunka långt under nollstrecket. Därmed blir också den relativa luftfuktigheten i utomhusluften väldigt låg, vilket gör att när denna luft tas in och värms upp bidrar den ännu mindre till inomhusfukten.
I Skåne och andra kustnära områden brukar det finnas en högre absolut fukthalt i utomhusluften. Men när det blåser mycket och är kallt kan även den relativa fuktigheten inomhus sjunka snabbt, särskilt om byggnaden har ett effektivt ventilationssystem och man värmer upp inomhusluften till en behaglig temperatur utan att kompensera med någon form av fuktkälla.
Är torr luft mer förekommande i vissa typer av byggnader?
En del äldre byggnader kan paradoxalt nog uppvisa högre luftfuktighet på grund av otäta fönster och bristfällig isolering, vilket ofta leder till läckage av fukt utifrån eller från marken. I andra fall kan äldre hus vara mycket torra om de förlitar sig på kraftig eldning i kaminer eller vedpannor som torkar ut luften.
I moderna energieffektiva byggnader, exempelvis passivhus eller lågenergihus, är ventilationen ofta mekaniskt styrd. Detta kan vara en fördel när det gäller att hålla en lagom och jämn temperatur, men om ventilationen överstiger det egentliga behovet eller om fukttillförseln är låg, blir resultatet ofta att relativfuktigheten sjunker till obekvämt låga nivåer. Samtidigt kan det i vissa nybyggda hus förekomma inkörningsperioder där byggfukt (fukt i nygjutna betonggolv eller nyinstallerade material) håller uppe fuktigheten under en begränsad tid, för att sedan sjunka när byggnaden ”torkat ut”.
Vilka besvär kan ett torrt inomhusklimat orsaka människor och våra husdjur?
För oss människor kan ett torrt inomhusklimat innebära en rad jobbiga besvär som man helst undviker om möjligt:
– Irritation i näsa, hals och ögon, eftersom slemhinnorna blir torra och därmed mindre motståndskraftiga mot bakterier och virus.
– Torra läppar och hudsprickor, särskilt hos personer med känslig hud eller eksem.
– Statisk elektricitet, vilket är ett irritationsmoment i vardagen och kan vara besvärligt för personer som arbetar med elektronik.
– Ökad spridning av dammpartiklar och allergener eftersom torr luft gör att dessa partiklar lättare virvlar runt.
Djur kan också påverkas negativt; framför allt kan de få torra trampdynor, irriterade slemhinnor och päls som elektriskt laddas. Dessutom kan växter torka ut och få bruna bladkanter vid för låg luftfuktighet. Vissa träslag i möbler och golv kan spricka eller krympa i torra miljöer, och musikinstrument av trä (som pianon och stråkinstrument) är särskilt känsliga.
Mer om risker kring bland annat luftfuktighet, vare sig den är för hög eller låg i en bostad, finner du hos Boverket.se.
Såhär får du bukt med den torra luften
En av de viktigaste åtgärderna är att hitta en balans mellan uppvärmning, ventilation och fukttillförsel. Följande strategier kan vara mycket värda att överväga och något som vi själva har testat i hög utsträckning:
Luftfuktare
En luftfuktare kan tillföra vattenånga direkt i rummet och avhjälpa många av de problem som torr luft annars innebär. Det finns olika typer, såsom ultraljudsfuktare, ångfuktare och evaporativa fuktare. Vilken modell som är bäst beror på storleken på utrymmet och hur ofta man vill fylla på vatten. Det är dock viktigt att sköta sin luftfuktare enligt tillverkarens anvisningar, annars kan det uppstå risk för bakterietillväxt i vattentanken.
Kontrollera ventilationen
Om ventilationssystemet är överdimensionerat eller fel injusterat kan man behöva justera flödena. Ett alltför kraftigt luftombyte drar in mer torr utomhusluft än nödvändigt. Samtidigt får man inte minska ventilationen så mycket att det skapas andra problem, som förhöjd radonhalt eller förhöjda halter av inomhusföroreningar.
Reglera inomhustemperaturen
Att hålla en jämn och rimlig temperatur (vanligen 20–22 °C i bostäder) hjälper till att undvika extremt låg relativ fuktighet. Alltför hög värme kan öka torrheten i luften, särskilt under vintern.
Naturliga fuktkällor
Växter är naturliga luftfuktare. Vattnar man regelbundet och duschar bladen ibland, kan växterna bidra till en viss ökning av den relativa luftfuktigheten. Att hänga tvätt på tork inomhus (istället för att använda torktumlare) kan också höja fuktnivån, men man bör vara försiktig så att man inte skapar för hög luftfuktighet och därmed risk för mögel.
Förvara material och utrustning korrekt
Musikinstrument och känsliga träslag mår bra av att förvaras i en miljö med rätt luftfuktighet. Det finns speciella skåp och fukt-/avfuktningssystem som håller en stabil fuktnivå för dyrbar utrustning.
Följ upp och justera
Genom att kontinuerligt mäta fuktigheten (med hygrometrar eller digitala sensorer) kan man kontrollera om åtgärderna ger önskat resultat och justera efter behov.
På arbetsplatser, i offentliga byggnader och i industriella sammanhang kan mer avancerade luftbehandlingssystem behövas. Exempelvis kan luftfuktning integreras i ventilationsaggregat för att bibehålla en jämn fuktnivå i hela anläggningen. Detta kräver dock expertis för dimensionering, installation och underhåll, annars riskerar man problem med kondens och mikrobiell tillväxt i kanalsystemen.
Vi summerar – torrt inomhusklimat och vad man gör åt det
Ett torrt inomhusklimat uppstår när balansen mellan ventilation, uppvärmning och fukttillförsel blir sned. Särskilt under vintern, och framför allt i geografiska områden med lägre temperaturer, kan relativ luftfuktighet sjunka så pass mycket att människors slemhinnor och hud irriteras, och olika material påverkas negativt. För att åtgärda detta krävs en helhetssyn på byggnadens konstruktion, ventilationssystem och hur man tillför eller bevarar fukt. Allt ifrån enkla hushållsåtgärder, som att använda luftfuktare eller odla växter med hög vattenomsättning, till mer avancerade installationslösningar i kommersiella fastigheter kan bidra till en bättre luftkvalitet. Genom att vara medveten om hur klimatet utomhus påverkar inomhusluften samt vikten av regelbundna mätningar kan man upprätthålla en optimal luftfuktighet och samtidigt främja både hälsa och hållbarhet i byggnader.
Att skapa en behaglig och hälsosam inomhusmiljö handlar i slutändan inte bara om att lösa ett torrt inomhusklimat under vintern, utan om att kontinuerligt övervaka, justera och vårda inomhusluften under alla årstider. På så sätt kan man förebygga de mest vanliga besvären, skydda sin fastighet och främja trivsel och välmående för både människor och djur.