Är det bara obemannat som gäller inom moderna passersystem? Inte i samtliga fall, men den tekniska utvecklingen har starkt bidragit till att de flesta nyinstallerade systemen idag är mer eller mindre automatiserade. Många anläggningar förlitar sig nu på digital inpasseringskontroll i stället för vakter eller receptionister, vilket ger högre flexibilitet och tillförlitlighet. Samtidigt lever vissa hybridlösningar kvar, särskilt i känsliga miljöer eller i kombination med fysiskt skydd och mänsklig övervakning. I den här artikeln ska vi fördjupa oss i vad ett passersystem faktiskt är, hur de historiskt sett har bemannats, vilka varianter som finns och vad framtiden kan bära med sig. Häng med oss när vi utforskar detta intressanta ämne!
Passersystem och dess utveckling genom åren
Ett passersystem är i grund och botten en kontrollmekanism som reglerar vem som har rätt att komma in i en byggnad, ett rum eller ett område. I historiskt perspektiv har vi människor alltid haft behov av att skydda både egendom och information. Under antiken och medeltiden fanns exempelvis tungt bemannade portar och vallar runt städer och borgar; vakter i torn eller vid portar kontrollerade vem som fick passera. Denna form av passerkontroll kan betraktas som en tidig variant av ett ”bemannat passersystem”, där mänsklig närvaro var helt central för säkerheten.
I takt med industrialiseringen och ökade krav på effektivitet började man utveckla mer avancerade metoder. På 1800-talet och i början av 1900-talet var portvakt eller dörrvakt en vanlig syn i fastigheter och industrier, samtidigt som enkel mekanisk låsteknik användes för att komplettera den mänskliga kontrollen. Med tiden kom dock mer automatiserade lösningar – exempelvis de tidigaste elektroniska kodlåsen som gjorde entré under mitten av 1900-talet. Dessa kunde kontrollera inpassering utan att en fysisk vakt behövde vara närvarande. I dag har utvecklingen gått ännu längre, med digitala system som kan identifiera individer via passerkort, RFID-taggar, mobilappar eller biometriska egenskaper som fingeravtryck och ansiktsigenkänning. Enligt branschorganisationer för säkerhetsteknik har denna utveckling accelererat i takt med att datorkraft och nätverksinfrastruktur blivit både mer tillgänglig och kostnadseffektiv.
Då var det vanligt med bemannade passagesystem
Bemannade passersystem är inget modern påhitt, de har som sagt existerat i århundraden. Under äldre tider var helt enkelt port- och dörrvakter standarden – inte bara i slott och militära anläggningar, utan även i offentliga byggnader och fabriker. Under 1900-talet, före de elektroniska låssystemens genombrott, var det fortfarande mycket vanligt med vakter eller receptionister i företag, myndigheter och sjukhus. Deras uppgift var att inspektera ID-kort eller skriftliga tillstånd, ibland i kombination med manuellt styrda grindar eller mekaniska lås.
Även när elektroniska kortläsare började introduceras på 1970- och 1980-talet behöll man ofta en form av bemanning, eftersom systemen då var relativt dyra och inte alltid helt tillförlitliga. Det mänskliga inslaget fungerade som en extra säkerhetsnivå och kunde hantera felsituationer eller manuella undantag. Det är först under de senaste decennierna, i och med Internet och den digitala revolutionen, som helautomatiska passersystem blivit så pass tillförlitliga, skalbara och kostnadseffektiva att de succesivt ersatt traditionell bemanning i många sammanhang.
Olika passersystem idag – är det obemannat som gäller?
Dagens utbud av passersystem är mångfacetterat och sträcker sig från enkla kodlås till avancerade, nätverksuppkopplade lösningar med integrerade säkerhetsfunktioner. För att ge en grov överblick kan man dela upp dem i följande kategorier:
Mekaniska passersystem
Hit räknas vanliga nycklar och lås samt enklare grindkonstruktioner. Även om de fortfarande används i många hushåll och mindre verksamheter, anses de i professionella miljöer ofta vara föråldrade och svåra att administrera i större skala.
Elektroniska och digitala passersystem
Dessa omfattar allt från kodlås med sifferpanel till passerkort, RFID-brickor, mobilappar, NFC-teknik och biometriska identifieringslösningar. De är ofta kopplade till en central styrenhet eller ett nätverk, vilket möjliggör loggning av in- och utpassering samt flexibla behörighetsinställningar.
På jakt efter en riktigt smidig och användarvänlig passerkontroll till såväl flerbostadshuset och företaget samt mer därtill? Besök då CDVI Nordic AB och släng ett öga på deras Atrium Krypto passersystem, vilket erbjuder den senaste tekniken och som självklart är skalbart för att växa med er!
Hybridlösningar
Hybridlösningar kombinerar ofta elektroniska komponenter med viss bemanning. Till exempel kan en reception vara bemannad under kontorstid för besöksregistrering, medan anställda själva använder passerkort utanför ordinarie öppettider. Detta förekommer särskilt i verksamheter som kräver hög säkerhet, exempelvis forskningslaboratorier eller militära anläggningar, där människor och teknik kompletterar varandra.
Virtuella och molnbaserade passersystem
Dessa kan administreras från en webbaserad plattform, där ansvariga kan lägga till eller ta bort behörigheter i realtid utan att fysiskt behöva utfärda nya kort eller nycklar. Systemet är ofta integrerat med andra digitala säkerhetslösningar som kameraövervakning och larmsystem.
Är alla moderna passagesystem obemannade?
Det kan vara frestande att anta att alla moderna passersystem är i obemannat utförande, men så är inte fallet. Obemannade passersystem är i dag standard i många kontorskomplex, bostadsfastigheter och offentliga byggnader, just för att de erbjuder automatiserad inpassering som är enkel att anpassa och administrera. Dessa system är också kostnadseffektiva i längden eftersom de reducerar behovet av kontinuerlig bemanning och minimerar mänskliga felkällor. I lagerlokaler, gym och offentliga parkeringshus är det numera nästintill praxis att använda obemannade grindar och dörrar med kortläsare eller kodpanel.
Samtidigt finns miljöer där man föredrar eller rentav kräver en kombination av teknik och mänsklig närvaro. Säkerhetskänsliga anläggningar, exempelvis kärnkraftverk eller högsäkerhetsfängelser, har nästan alltid en form av bemannad kontrollpunkt, ofta i samspel med avancerade passersystem för att säkerställa redundans och förhindra obehörigt intrång. I dessa miljöer kan det vara ett myndighetskrav att ha dubbelkontroll – både teknik och fysisk personal – för att uppnå en högsta tänkbara säkerhetsnivå.
Den vanligaste tekniken inom passerkontrollsystem
I dag är elektroniska och digitala lösningar dominerande. RFID (Radio-Frequency Identification) och NFC (Near Field Communication) utgör grunden i många system, där användaren håller upp ett passerkort eller en mobiltelefon mot en läsare för att få tillträde. Dessa system är populära tack vare sin enkelhet, pålitlighet och relativt låga kostnad per användare. Därtill sköts administrationen ofta via programvara som kan kopplas till HR-system eller besökssystem för att enkelt spåra och begränsa tillträden.
Biometriska system – exempelvis fingeravtrycksläsare och ansiktsigenkänning – har gått från att vara dyra nischprodukter till att bli alltmer prisvärda och driftsäkra. I högriskmiljöer, där identiteten hos användaren måste bekräftas med hög säkerhet, är biometriska lösningar ofta förstahandsvalet. Särskilt i tekniskt avancerade företag eller myndigheter ser man en ökande trend att ersätta eller komplettera passerkort med biometriska data.
Här används passersystemen
Passersystem återfinns i ett brett område av applikationer:
Bostadsfastigheter och kommersiella byggnader
Vanligtvis elektroniska kodlås eller passerkort, ibland kompletterade av porttelefon och kamera.
Idrottsanläggningar och gym
Passersystem som ofta är helt obemannat med kort- eller kodlås för att möjliggöra inpassering dygnet runt.
Offentliga verksamheter som sjukhus och myndigheter
Här ser man ofta en kombination av bemannad reception, kameraövervakning och passerkort för personal och besökare.
Industrilokaler och lager
Vanligen RFID-kort och grindar med särskilda transportportar för varuleveranser. Här är loggning av transporter och personalrörelser avgörande för både säkerhet och arbetsmiljö.
Högriskområden (exempelvis kärnkraftverk, forskningslabb, fängelser)
Biometriska system med dubbla eller tredubbla säkerhetsnivåer i kombination med beväpnad säkerhetspersonal.
Inom fastighet & bygg är passersystem en central del av modern projektering, särskilt i större bostadskomplex eller kontorsfastigheter med många hyresgäster. Teknik & innovation driver fram nya lösningar som molnbaserade plattformar och IoT-integrering. Fritid & hobby-anläggningar, såsom klubbar och föreningar, drar nytta av kostnadseffektiva obemannade lösningar för att erbjuda medlemmar tillgång under dygnets alla timmar. Inredning & design-aspekten dyker upp när passersystemet ska smälta in i byggnadens arkitektur, medan arbetsmiljö & säkerhet ofta ligger till grund för kraven på att spåra in- och utpassering, särskilt i riskfyllda miljöer. Miljö & hållbarhet blir alltmer relevant när man ser att obemannade passersystem kan minska energikostnader (till exempel genom smart belysnings- och klimatanpassning) och optimera resursanvändning.
I vissa situationer kan passersystem även utgöra en stor del av byggnadens tillgänglighet, läs mer om detta vad gäller dörrar och passager på www.boverket.se.
Framtiden för passerkontrollsystem?
Utvecklingen inom passersystem pekar mot en allt mer integrerad och intelligent säkerhetsinfrastruktur. Forskning och marknadsprognoser inom säkerhetsbranschen antyder att vi i ökande grad kommer att se system med:
AI-baserad identifiering
Här kan ansiktsigenkänning eller beteendeanalys (exempelvis gångstil) kopplas till automatiserade övervakningssystem.
Större molnintegration
Administrationsgränssnitt flyttar alltmer till molnet, vilket möjliggör snabb uppdatering av behörigheter samt omedelbara larmnotiser till säkerhetsteam.
IoT- och 5G-teknik
Sensorer i dörrar, fönster och säkerhetsgrindar kan kommunicera i realtid och automatiskt justera larm- eller låsnivå baserat på aktivitet och riskbedömning.
Energieffektiva lösningar
Hårdvara utvecklas för att dra mindre ström, och passersystem kan kopplas till fastighetens styrsystem för att optimera belysning, uppvärmning och ventilation beroende på närvaro.
Med tanke på den stadigt växande efterfrågan på både säkerhet och bekvämlighet är det sannolikt att obemannade lösningar fortsätter dominera framtidens marknad. Samtidigt kommer specifika högsäkerhetsapplikationer i vissa fall kräva mänsklig närvaro – inte minst för att komplettera teknikens mer bräckliga sidor med mänsklig intuition och flexibilitet. Med andra ord är det ingen universallösning som fungerar överallt. Varje organisation behöver utvärdera sina behov utifrån säkerhetskrav, kostnadsaspekter och lagmässiga riktlinjer.
Den rådande trenden är dock tydlig: obemannat passersystem blir allt vanligare, mer avancerade och mer användarvänliga. Därför är det viktigt att hålla sig uppdaterad om de senaste innovationerna, både för att möta säkerhetsbehov och för att dra nytta av den effektivitet och bekvämlighet som kommer med modern passagekontroll.
Vi sammanfattar – obemannat eller bemannat passersystem?
Avslutningsvis kan vi konstatera att bemannade passersystem förvisso existerar än i dag, men i minskande omfattning. De flesta nya installationer har en allt större grad av automatisering och digital styrning. Trots detta ersätts den mänskliga närvaron inte överallt; i särskilt känsliga verksamheter kvarstår kombinationen av människa och maskin som den yttersta garantin för säkerhet och kontroll. Utvecklingen lär dock fortsätta mot ännu smartare och mer integrerade lösningar, där obemannade passersystem ses som grundbulten i framtidens säkerhetsteknik.
I nästa artikel här på Branschforum tar vi upp ämnet kring brandklassade dörrar, vilket i många fall även kan jämställas med säkerhetsdörrar. En säkerhetsklassad dörr kan i sin tur vara ett gott komplement till ett passersystem vad gäller det totala skalskyddet.
