Här i Sverige finns det idag omkring 2 000 vattenkraftverk, 10 kärnkraftsreaktorer (varav tre är i drift), samt ett växande antal vindkraftverk som uppgår till över 5 000. Dessa tillsammans, i kombination med kraftvärmeverk, solcellsparker och andra former av elproduktion, utgör landets samlade kraftanläggningsinfrastruktur. Det rör sig alltså om tusentals elproducerande anläggningar, varav de flesta är småskaliga, medan ett fåtal står för huvuddelen av elproduktionen. Kraftanläggningar är ryggraden i Sveriges elförsörjning – utan dessa skulle vi stå utan ljus, värme, internet och produktion. Men en kraftanläggning är faktiskt mycket mer än ”bara” elproducerande anläggningar, utan dessa inkluderar även nätstationer och transformatorer för att hantera strömmen likväl. Vi tar en koll på detta elektrifierande område här nedan!
Det här är en kraftanläggning
En kraftanläggning är en teknisk anläggning som producerar, transformerar, distribuerar eller lagrar elektrisk energi. Det handlar om allt från stora vattenkraftverk i Lule älv till små solcellsparker, men också om anläggningar som inte själva producerar el – såsom transformatorstationer och ställverk – vilka reglerar och omformar strömmen för vidare distribution i elnätet. Kraftanläggningar kan således både vara källan till el och noder i det nätverk som gör att elen når slutkunden.
De mest klassiska exemplen på en kraftanläggning är:
– Vattenkraftverk
– Vindkraftparker
– Kärnkraftverk
– Kraftvärmeverk
– Solcellsparker
– Transformatorstationer
– Reservkraftsanläggningar (exempelvis dieselaggregat eller UPS-system)
Begreppet inkluderar alltså både produktionsanläggningar och infrastrukturkomponenter inom eldistribution.
Såhär funkar anläggningarna
En kraftanläggning och dess huvudsakliga uppgift är att antingen generera eller hantera elektrisk energi. Vid elproduktion sker en omvandling från annan form av energi – mekanisk, kemisk, termisk eller strålningsenergi – till elektrisk energi. I ett vattenkraftverk sker detta genom att vattenfall driver turbiner, som i sin tur driver generatorer. I ett kärnkraftverk används värmen från kärnklyvning för att skapa ånga som driver turbiner. Solceller däremot omvandlar solljus direkt till el med hjälp av halvledarteknologi.
När elen har producerats måste den föras vidare. Detta sker via elnätet, där transformatorstationer omvandlar spänningen (Volt) och ibland även frekvensen så att elen kan transporteras långa sträckor utan förluster. Ställverk fungerar som knutpunkter där el fördelas, bryts, skyddas och mäts. I detta nätverk sker en ständig reglering för att matcha produktion och konsumtion i realtid – ett tekniskt och logistiskt under som bygger på exakt styrning och stabilitet.
Kraftanläggning och dess olika varianter
Det finns flera olika sorters kraftanläggningar, och de skiljer sig både i funktion och skala beroende på sin roll i elsystemet. De mest grundläggande är produktionsanläggningar, som genererar elektricitet. Hit hör till exempel vattenkraftverk, som står för omkring 45 procent av Sveriges totala elproduktion, kärnkraftverk som täcker cirka 30 procent enligt 2024 års siffror, samt vindkraftverk som nu svarar för ungefär 20 procent och fortsätter att växa i snabb takt. Vidare finns kraftvärmeverk, som kombinerar produktion av el och fjärrvärme, samt solcellsanläggningar, som ökar snabbt i antal men fortfarande står för en relativt liten andel av elproduktionen.
Utöver dessa produktionskällor finns anläggningar som hanterar och distribuerar elen snarare än att producera den. Transformatorstationer spelar en avgörande roll i detta system genom att förändra spänningsnivån så att elektriciteten kan transporteras långa sträckor utan förluster eller anpassas till den nivå som krävs av slutanvändaren. Ett annat viktigt led i infrastrukturen är ställverken – där elen matas in, fördelas och skyddas mot störningar. Dessa kan vara luftisolerade, så kallade AIS (Air Insulated Switchgear), eller gasisolerade, GIS (Gas Insulated Switchgear), beroende på vilka krav som ställs i fråga om utrymme, miljöförhållanden och säkerhet.
Vid sidan av det ordinarie nätet existerar även reservkraftsanläggningar. Dessa används som backup vid elavbrott och är särskilt viktiga på platser där tillförlitlig elförsörjning är livsviktig, såsom på sjukhus, i datacenter eller vid större byggarbetsplatser. En särskild kategori är de mobila kraftanläggningarna – exempelvis containerbaserade transformatorstationer eller generatoraggregat – som används där det tillfälligt behövs el, ofta inom bygg, evenemang eller vid tillfälliga driftstopp.
Alla dessa olika anläggningar samverkar inom ett sammanhängande elsystem, där elen rör sig från kraftverk till industriparker och vidare till bostäder, butiker och serverhallar. Det är ett komplext men effektivt samspel mellan produktion, omvandling och distribution – en kedja där varje länk är avgörande för att elen ska nå fram dit den behövs.
Här används de och såhär många finns i Sverige
Anläggningarna finns över hela landet, ofta strategiskt placerade nära naturresurser eller befolkningstäta områden. Vattenkraftverken är koncentrerade till Norrland, där älvarna erbjuder goda fallhöjder. Kärnkraftverken finns i Ringhals, Forsmark och Oskarshamn. Vindkraft byggs främst i kustnära områden och på slätter.
Ungefärliga siffror:
– 2 000 vattenkraftverk
– 5 400 vindkraftverk (år 2024)
– 3 aktiva kärnkraftsreaktorer
– 400 kraftvärmeverk
– 150 000 registrerade små solcellsanläggningar
– Över 100 större transformatorstationer i transmissionsnätet
Därutöver tillkommer tusentals mindre kraftanläggningar i form av ställverk, nätstationer, reservkraftsenheter och lokala distributionsnoder.
Se upp! Högspänning från kraftverken!
Strömmen från ett kraftverk har ofta mycket hög spänning – i transmissionsnätet (stamnätet) ligger den på 220 eller 400 kV (kilovolt). Den höga spänningen möjliggör effektiv överföring långa sträckor utan att förlora för mycket energi som värme.
I Sverige finns cirka 15 000 kilometer luftburen ledning i stamnätet, och därtill flera hundratusen kilometer region- och lokalnät. Under mark finns ett växande antal kablar, framförallt i tätort och känsliga miljöer. Totalt uppskattas andelen nedgrävda ledningar i lokalnätet till cirka 60 %, medan transmissionsnätet i huvudsak är luftburet.
Strömstyrkan växlas ned då elen nått sin destination
Elen transformeras stegvis. När elen lämnar kraftverket håller den mycket hög spänning (t.ex. 400 kV). Den passerar genom transformatorstationer där den växlas ned till regionnätets nivå (130–40 kV), vidare till lokalnätets 20 kV och slutligen till hushållens och företagens nivå (400/230 V). Detta sker genom elektromagnetiska transformatorer som fungerar enligt principen om induktion – där spolar och järnkärnor omvandlar spänningen beroende på antal lindningsvarv.
Utan denna nedtrappning skulle hushållens utrustning brännas sönder om de kopplades direkt till transmissionsnätet.
Mobila transformatorstationer inom bygg, entreprenad och anläggning
Mobila transformatorstationer – ibland kallade containerstationer eller mobila ställverk – är lösningar för temporär elförsörjning där fast elnät saknas eller är otillräckligt. Dessa enheter innehåller transformator, låg- och mellanspänningsställverk, skyddsutrustning och ibland UPS, dvs. ”Uninterruptible Power Supply”, ett reservkraftaggregat. Mobila nätstation används bland annat inom dessa branscher:
Byggarbetsplatser
För att driva verktyg, belysning, kranar m.m.
Industriinstallationer
Vid temporära driftstarter eller tester.
Event och festivaler
Där större strömbehov föreligger.
Reservlösningar
Vid underhåll eller fel i ordinarie elnät.
Fördelarna är tydliga: snabb installation, flyttbarhet, flexibilitet och kompatibilitet med både dieselgeneratorer och nätanslutning.
Om elnät inte finns framdraget alls – hur får man tag i ström?
Om inget elnät finns tillgängligt – exempelvis vid nybyggnation i avlägsen terräng – används i regel dieselaggregat. Dessa omvandlar kemisk energi (diesel) till elektrisk energi via förbränningsmotor och generator. Aggregat finns i storlekar från några kW till flera MW.
Alternativt används:
Mobila batterilösningar
För kortare drift utan buller eller utsläpp.
Solcellsmoduler med batteribackup
Främst vid mindre behov.
Mobila nätstationer i kombination med lastbilsburen generator.
Relativt ovanliga och används mestadels om där förekommer ett större behov av el.
I vissa fall byggs tillfälliga luftledningar från närmaste punkt i lokalnätet.
Framtidens elnät i vårt avlånga land
Elnätet och dess framtid här i Sverige är både spännande och aningen komplext, fyllt av möjligheter men också en del problem som behöver tacklas. Elanvändningen förväntas öka kraftigt fram till år 2045, i takt med att transportsektorn elektrifieras och industrin ställer om från fossila bränslen till elbaserade processer. För att möta detta behov krävs en omfattande utbyggnad av såväl transmissionsnätet som regionnäten. Samtidigt kommer eldistributionen att behöva bli betydligt mer flexibel, något som möjliggörs genom ökad digitalisering och utveckling av så kallade smarta elnät – eller smart grids – där data i realtid används för att balansera tillgång och efterfrågan.
Energilagring i stor skala kommer också att spela en central roll, med batterianläggningar och vätgaslager som buffertar när produktion och konsumtion inte sammanfaller i tid. Därtill förväntas lokal mikrogeneration bli vanligare, där småskaliga solcellsinstallationer, mindre vindkraftverk och lokal vattenkraft kompletterar de stora kraftverken. Med hjälp av AI och avancerade styrsystem kan framtidens nät få en mer dynamisk karaktär, där energiflöden optimeras automatiskt beroende på behov, väder och tillgänglighet.
Det finns även visioner om trådlös elöverföring med hjälp av mikrovågor eller laser, men dessa tekniker befinner sig fortfarande på ett experimentellt stadium och lär inte bli verklighet inom överskådlig framtid. Ett mer sannolikt scenario är att Sverige får ett hybridnät, där centraliserad och decentraliserad elproduktion samverkar med energieffektiv återvinning och intelligenta nätlösningar som integrerar både producenter och konsumenter i ett och samma system.
Ett stabilt elnät är således av stor vikt, särskilt i en tid då alltfler samhällsfunktioner förlitar sig på just detta. Ta exempelvis larmsystem, automatiska dörröppnare, passersystem, betalterminaler och mycket mera. Detta är inte ens en handfull av de hundratals tekniker som dagligen kräver tillgång till just ström.
Summering: En kraftanläggning kommer i många olika former!
En så kallad kraftanläggning – vare sig de är vattenkraftverk i Norrland, solcellsparker på åkermark eller transformatorstationer vid motorvägar – utgör fundamentet för vårt elektriska samhälle. De är avancerade system som förtjänar både teknisk respekt och allmän förståelse. Genom att veta hur de fungerar och samverkar, hur elen förflyttas, omformas och säkras, blir det också tydligt varför en robust och framtidssäkrad elinfrastruktur är en av de viktigaste investeringarna vi som samhälle kan göra.
Med tusentals anläggningar, hundratusentals kilometer ledningar, och ett elnät som ständigt anpassas, är Sveriges kraftsystem redan bland världens mest tillförlitliga. Men framtiden kräver mer – smartare lösningar, mer lokal elproduktion, bättre lagring och inte minst: fortsatt förståelse för kraftanläggningens roll som samhällets pulsåder.
Tips! Läs mer om kraftnäten här i Sverige på SVK.se, dvs. Svenska Kraftnät’s webbplats.