När är det egentligen krav på elektrisk dörröppnare? Här i Sverige återfinns regelverket för tillgänglighetsanpassade entréer och passager främst i Boverkets byggregler (BBR), där det framgår att byggnader som är öppna för allmänheten eller inrymmer arbetsplatser ska uppfylla vissa krav på tillgänglighet och användbarhet. Detta inkluderar att personer med nedsatt rörelseförmåga, exempelvis rullstolsburna eller äldre med rollator, ska kunna öppna och passera dörrar utan hinder. I praktiken innebär detta att automatiska dörröppnare ofta blir ett krav vid nybyggnation eller större ombyggnader i exempelvis butiker, vårdlokaler, kontor och offentliga byggnader. Kravet gäller också ofta i utrymningsvägar där det är viktigt att dörrarna går att öppna utan att behöva bruka kraft. Om en verksamhet riktar sig till en bred publik eller hanterar särskilt utsatta grupper, som i äldreboenden eller sjukhus, är det nästan alltid nödvändigt att installera elektriska dörröppnare för att uppfylla tillgänglighetskraven och undvika diskriminering av personer med funktionsnedsättning.
Tillbaka till början: Dörrautomatik, vadå för något?
Dörrautomatik är faktiskt en samlingsbenämning på de system och komponenter som automatiskt öppnar och stänger dörrar. Enkelt förklarat kombinerar man en mekanisk dörröppnare – ofta med en motor och växelenhet – med sensorer eller annan manövreringsutrustning för att aktivera öppningsfunktionen. När systemet registrerar en signal (till exempel från en radar som känner av rörelse) sätter det igång en motor som i sin tur drar eller skjuter upp dörrbladet. Tekniken kan användas både för slagdörrar och skjutdörrar, och inom vissa verksamheter är dörrautomatik inte bara en bekvämlighetsfaktor utan också en säkerhetsåtgärd för att undvika klämskador, hantera slussystem eller styra passage i känsliga lokaler.
Dörrautomatiken underlättar även för personer med full handlingsförmåga i situationer där man bär på tunga kassar eller behöver undvika direkt beröring av dörrhandtag. I livsmedelsindustrin och sjukvården är det dessutom vanligt med automatiserade dörrar för att bibehålla god hygien, då man vill minimera beröringspunkter.
Olika tekniker som styr en elektrisk dörröppnare
Det finns flera sätt att aktivera den elektriska dörröppnaren. Olika lösningar väljs efter platsens krav på smidighet, hygien, kostnad och säkerhet:
Närvarosensor (sensorlist)
En sensorlist är vanlig på ställen där man vill att dörren automatiskt öppnas när någon befinner sig i närheten av dörrbladet eller karmen. Den känner av om en person eller ett föremål är i öppningszonen och skickar signal till öppnaren.
Radarsensor
Här används radarvågor för att detektera rörelse i ett visst område framför dörren. Denna lösning ses ofta i butiksentréer och andra publika miljöer där besökare ska kunna gå in och ut utan att stanna upp eller trycka på några knappar. Radarsensorn känner av rörelsen och startar öppningssekvensen.
Armbågskontakt
Vid armbågskontakter monteras en tryckknapp i lämplig höjd (ofta 85–110 cm över golv) som man aktiverar med en armbåge eller underarm. Detta är vanligt i utrymmen där hygien är särskilt viktigt, exempelvis sjukhus eller laboratorier, eftersom man undviker att använda händerna.
Andra varianter kan inkludera kortläsare, beröringsfria IR-sensorer eller styrning via kodlås och passersystem. Val av aktiveringsmetod beror på både säkerhetskrav och flöde av människor.
230 volt eller batteri, vad drivs dörröppnarna av?
I princip all dörrautomatik bygger på någon form av elektrisk drift. Det som i vardagligt tal kallas ”automatisk dörröppnare” är nästan alltid en elektrisk konstruktion, där en motor och ett styrkort kontrollerar öppnings- och stängningsförloppet. Vissa enklare system kan dock vara pneumatiska (tryckluftsdrivna), men dessa är mindre vanliga och ses oftast i industrier med befintlig tryckluftsinfrastruktur.
Majoriteten av dagens dörrautomatik drivs med vanlig nätström, oftast 230 V. I vissa fall använder man transformatorer eller lågspänningssystem (exempelvis 24 V) för att höja säkerheten och minska risken för elfel. Dörröppnarens styrenhet kan dessutom ha batteribackup, vilket innebär att dörren fortfarande kan öppnas i händelse av strömavbrott. Det är dock sällan ett helt system drivs enbart på batteri, då det kräver frekventa batteribyten eller laddning. Batteridrift som huvudsaklig kraftkälla förekommer mest i tillfälliga lösningar eller mobila enheter.
Varianter av elektrisk dörröppnare – slagdörr vs skjutdörr?
Elektriska dörröppnare kan delas in i huvudsakligen två kategorier: lösningar för slagdörrar och lösningar för skjutdörrar.
Slagdörrsöppnare
Dessa monteras normalt sett ovanför dörrbladet eller i dörrkarmen och har en arm som är kopplad till själva dörren. Vid aktivering drar eller skjuter mekanismen upp dörren. Armlängden och typen av arm kan variera beroende på dörrens storlek, vikt och om den öppnas inåt eller utåt.
Skjutdörrsöppnare
Här används en motor- och glidskena som sitter i ovankant av öppningen. Dörrbladet glider i sidled när en sensor eller annan styrning aktiverar öppningsförloppet. Skjutdörrsöppnare ses ofta i kommersiella miljöer såsom varuhus eller sjukhusentréer, där ett jämnt och snabbare personflöde eftersträvas.
Gemensamt för båda varianterna är att de allra flesta använder någon form av elektrisk motor samt en styrcentral som tar emot signaler från sensorer eller tryckknappar.
Då är det KRAV på dörrautomatik!
Som nämnts inledningsvis träder regelverket i kraft när byggnaden måste vara tillgänglig för personer med funktionsnedsättning, vilket gäller stora delar av offentlig sektor samt många privata verksamheter med kundkontakt. Exempel på områden är:
Sjukhus, äldreboenden etc.
Här ställs strikta krav på tillgänglighet för att patienter och besökare, ibland med hjälpmedel, enkelt ska ta sig in och ut.
Skolor, universitet
Studenter och lärare ska kunna nå undervisningsutrymmen utan hinder.
Butiker och gallerior
Kundflödet ska kunna ske smidigt, och personer med barnvagnar, rullstolar eller kryckor ska inte blockeras av tunga eller trånga dörrar.
Offentliga verksamheter
Här måste personer kunna komma in för att utföra ärenden oavsett fysisk förmåga.
I många fall är det byggnadens verksamhetstyp, storlek och ålder som avgör vilka regler som gäller. Vid renoveringar i äldre fastigheter behöver man ibland anpassa och installera dörröppnare för att uppfylla de modernare kraven, framför allt om man ändrar lokalens användningsområde.
Säkerhetsrisk och åtgärder
Säkerheten är en viktig del av elektriska dörröppnare, särskilt när många människor passerar eller när rörelsehindrade och barn ska känna sig trygga. För att undvika personskador eller skador på egendom finns det vanligtvis inbyggda säkerhetsfunktioner:
Kläm- och hinderdetektering
Systemet kan känna av ökat motstånd när dörren stängs, vilket gör att dörren backar eller stannar istället för att klämma någon.
Nödstopp och återgång
Om dörren öppnas eller stängs med för stort tryck eller möter plötsliga hinder, stoppas motorn och ibland backar den för att frigöra passagen.
Synliga varningar
I vissa sammanhang, exempelvis på sjukhus, kompletteras dörröppnarna med ljud- eller ljussignaler, så att personer i närheten blir uppmärksammade innan dörren rör sig.
I miljöer med mycket känslig utrustning eller där speciella hygienkrav gäller kan man även införa dubbel säkerhetskontroll, exempelvis radarsensor i kombination med sensorlist för att inga rörelser i dörröppningen förbises.
Andra användningsområden för automatisk dörröppning
Automatiska dörröppnare kan ses i en rad olika miljöer även när det inte är formellt lagstadgat krav. Många företag väljer att installera dörrautomatik för att öka trivsel och underlätta flödet av anställda och besökare. I kontorslokaler underlättar det när personalen ofta bär dokument, datorer eller annat som gör det svårt att fysiskt öppna en dörr. Inom industri och lagerlokaler kan automatiska dörrar bidra till en effektiv logistik, särskilt när truckar och lastpallar forslas genom portar.
I privata hem har det också blivit mer populärt med dörrautomatik, särskilt i smarta hem-lösningar. Där styrs öppnare ofta via hemautomation och kan öppnas med mobiltelefon, fjärrkontroll eller röstassistent. Detta är dock fortfarande relativt ovanligt och ses mest i exklusiva byggnationer eller i anpassade bostäder för personer med funktionshinder.
En investering väl värd varenda öre!
Priset för installation av en enkel elektrisk dörröppnare på en slagdörr kan variera stort, beroende på vilken typ av produkt man väljer och hur dörrmiljön ser ut. För en standardinstallation i Sverige kan man i grova drag räkna med ett spann på cirka 15 000 till 30 000 kronor, inklusive material och arbete. Om dörrbladet är tungt eller behöver specialbeslag ökar kostnaden. Är dörren dessutom en brandklassad enhet måste man följa specifika regler, vilket kan medföra ytterligare kostnader för certifierade komponenter.
När man installerar en elektrisk dörröppnare krävs det ofta ett elslutbleck eller ett likvärdigt elektriskt låssystem för att kunna låsa och låsa upp dörren i samklang med öppnarfunktionen. Ett elslutbleck är en elektriskt styrd låskomponent i karmen som frigör dörrens slutbleck när ström går genom magneten. På så sätt kan dörren öppnas automatiskt när man trycker på en knapp eller när sensorn känner av en person. Skall en befintlig dörr anpassas, där inga eldragningar finns, måste man också räkna in kostnad för kabeldragning och eventuellt nya karmar eller förstärkningar av dessa.
Utöver ren materialkostnad och arbetskostnad för montör kan det tillkomma avgifter för att anpassa dörrkarmen, lägga om kablar, samt eventuellt utfärda besiktningsintyg om regelverket så kräver. En fackmannamässig installation är ofta avgörande för att garantin ska gälla, särskilt när det rör sig om säkerhetsklassade anläggningar eller publika miljöer där elsäkerheten är en kritisk aspekt.
Kort och gott – utan elektrisk dörröppnare, ingen tillgänglighetsanpassning!
En elektrisk dörröppnare är i dag ofta en självklarhet i offentliga och kommersiella miljöer och fyller en viktig funktion för att uppfylla reglerna kring tillgänglighet. Med hjälp av olika sensorer, armbågskontakter eller radarsystem öppnas dörren utan att någon behöver ta i handtaget, vilket både minskar smittspridning och underlättar för dem som har svårt att använda en traditionell dörr. Den huvudsakliga kraftkällan är nästan alltid nätström, men vid behov kan man använda batteribackup för drift vid strömavbrott.
Dörrautomatik finns i olika former för både slagdörrar och skjutdörrar. Säkerhetsfunktionerna är inte bara en fråga om att undvika kroppsskada, utan bidrar även till att förhindra skador på dörrbladen eller annan utrustning i närheten. Samtidigt förblir kostnaden en faktor: för enklare system i icke-krävande miljöer kan slutnotan stanna i det lägre prisspannet, medan mer komplexa miljöer, tunga dörrblad eller omfattande kabeldragningar gör att priset stiger.
I sammanhanget är en “dörröppnare elektrisk” således både ett tillgänglighetskrav i flera scenarion och en praktisk lösning i andra. Oavsett om man är privatperson eller ansvarig för en offentlig byggnad bör man överväga fördelarna och bedöma de säkerhetstekniska aspekterna innan man väljer typ av dörrautomatik. En korrekt utförd installation innebär inte bara ökad komfort och bättre hygien, utan uppfyller dessutom de lagstadgade krav som Boverkets byggregler och andra föreskrifter ställer på modern byggnation och renovering.
En dörröppnare öppnar som sagt dörren, men ett dörrstopp däremot, det skyddar dörrblad, gångjärn och karm från alltför höga påfrestningar vid stängning. Mer i detta i vår uppkommande artikel som du finner här.
